Med tanke på det senaste inlägget om supportrarna i Besiktas finns det anledning att upplysa mer i ämnet. Det behövs inte någon längre förklaring än en långfilmslång dokumentär om all kultur kring legendariska supportergruppen Carsi. Filmen är på turkiska och otextad, men uppskattare av mentalitetskultur behöver inte orden. Passionen talar för sig själv.
Lägg märke till en personlig favorit. Fem minuter in i filmen sjunger supportrarna ”Gündogdu, hep uyandik stadlara dayandik”-ramsan. Det vackra i detta är att det är en fotbollsversion av den revolutionära sången Gündogdu.
Ekim Çağlar 
Jag såg ett klipp i youtube där det handlade om just att vara Besiktasli, men tyvärr så tappade jag bort videon och letar fortfarande efter den.. Fanns mycket om vänster också 😉
Carsi har väl lagst ner?
Gurp Yorum suger! Jag har fått höra att dom har reklam för turkiska storföretag när dom är ute i Europa och turnerar. Skulle inte förvåna mig om dom där hobbykommunisterna klagar över priratkopiering av deras skivor.
1903: Släng in den om du hittar den!
Osman: Ja, jag funderade på det också, men hobbykommunister? Så mycket som de människorna har fått lida… Det finns övertygelse i allt de gör. Om de så hämtat cash för att deras låt ska spelas i kommersiellt sammanhang så kör de ju så mycket solidaritetskonserter att man kan utgå från att det ena finansierar det andra.
Som jag skrev i en annan kommentar så betraktar jag Turkiets revolutionärer och högerextremister som två olika sidor av samma mynt. Myntet får symbolisera den kemalistiska regimen som sedan 1923 spelat ut Anatoliens folk mot varandra.
Även högerextremisterna gick ut för Kung och fosterland under 70-talet och skulle ”rädda nationen”. Yazicioglu som du bloggade om satt 7 år i Mamakfängelset där många revolutionärer torterades. 3 av dessa år satt han i isoleringscell. I Mamakfängelset var det många anatolianer som insåg att deras interna kamp om att ”rädda nationen” bara hade varit innehållslös bullshit. Vad offrade dom sig för?
Vilka spelade ut anatoliens gossar mot varandra?
Ja, contra gerillan (djupa staten). Men denna djupa stat som öppet utbildade och stöttade grupperingar som Ulku Ocaklari /Bozkurtlar stödde också extremvänstern för att skapa det perfekta klimatet för en kupp. Denna kupp ägde som bekant rum 1980.
Hade Turkiet varit en demokrati så hade aldrig Dev Sol, Dev Gens, TIKKO, DHKPC, PKK och Ulku Ocaklari uppstått.
Vänstern i Turkiet slogs ner brutalt av den kemalistiska regimen med stöd av NATOs contra gerilla. Samma kemalister som såg ett stort intresse av att bana vägen för en militärkupp. För vad är huvudsygftet med militärkuppar?
Jag läser just nu Naomi Kleins ”Chockdoktrinen”. Tankarna fördes ganska tidigt under mitt läsande till USA:s invasion av Irak 2003 och hur turkiska staten, den turkiska militärens holdingbolag och turkiska storföretag snabbt var framme och utnyttjade vakumet som uppstod när Baath regimen fallit. Kemalisterna har alltid banat vägen för militärkuppar av EKONOMISKA intressen.
Låt oss se på AK P:s privatiseringspolitik. Vad får en fd islamist som Erdogan att sälja ut 15% av Turkiets störtsa gasbolag till en judisk affärsman från USA?
Ja, visst är han en övertygad kapitalist, men det förklarar bara en del av hans handlande. Erodgan vet att den kemalistiska regimen, deras byråkrati och deras oligarker kommer få svårare att exempelvis genomföra en kupp om en judisk amerikan kan trycka på i USA för att Turkiets ska demokratiseras. I annat fall, dvs om en kupp skulle genomföras, skulle hela hans investering gå om intet.
Ja, Turkiets kommunister offrade sig. Men för vad? Låt oss se på ”juntornas ekonomi”. Vilka har utnyttjat ”chocken” efter varje kupp för att berika sig på bekostnad av folket och staten?
Vi har 60, 70 och 80-kuppen som vi kan analysera.
Gråa Vargarna som stred för religionen (sunnitisk islam) och mot kafirerna (kommunisterna= alltså aleviterna)fick sig också en känga runtom i olika fängelsen under 70 och 80-talet.
Men vem spelade ut oss mot varandra då?
Vänstern är och har alltid varit ett skämt i Kemalistan Ekim. Kemalistans första politiska fiender var inte MIlli Görus eller islamister, utan kommunisterna. Dom fick smaka på batong och torterades på löpande band i Ataturks fängelsen.
Kommunisterna era är nu över och vi ser hur den turkiska vänstern inte ens är förmögen att bli socialdemokratisk. Varför? Jo, för den hålls fast av den kemalistiska ideologins kedjor.
Är du kommunist i Turkiet idag så kommer du ingenvart. Är du CHPare så kan du knappast kalla dig för socialdemokrat.
Min lösning är enkel. Vänstern i Turkiet utgörs i grund och botten av ALEVITERNA. Denna religiösa minoritet (enligt staten 11 miljoner, enligt aleviterna själva mellan 20-25 och enligt mig 15 miljoner)turkiska medborgare borde diktera sina egna villkor och inte låta sig styras av kemalistiska regimens hantlangare (läs Baykal och hans hantlangare i CHP). Ett nytt vänsteralternativ i Turkiet där ledarskiktet är delat mellan aleviter och sunnitiska socialister skulle göra susen. Ett sådant parti skulle nå ut till vanliga konservativa medelklass och underklas sunni turkar och i ösrtra Turkiet skulle tom en pakt med apoisterna kunna ingås.
Just nu är turk sunnisarna i väst paranoida för ett islamiserings-spöke som inte existerar, aleviterna är rädda för fd islamister som helt plötsligt har fått för sig att bli liberal-konservativa demokrater och kurderna kör på sitt med DTP som sitter i PKKs knä som i sin tur sitter i Öcalans knä som sprungit djupa statens ärenden sedan 1999.
Du är nog lite av en nostalgiker!
Kommunismen är död! Lägg ner det gångna och gör som Gul och grabbarna och reformera er. För det är inte 60 eller 70-tal längre, utan 2000-tal.
För är du alevi turk så är CHP ett stort problem. Dom är ju fascister enligt kurderna.
Du är vänster så MHP och AK P är inget alternativ.
Sektvänstern som vinner ett och annat kommunfullmäktige val runt Dersim är trevligt, men vart leder det?
DSP är kemalistiskt.
Vänstern är ett skämt i Turkiet!
Min favoirtbild ever:
Ett exempel på hur vänstern är i klorna på kemalismen!
Samma gäller aleviterna som är totalt splittrade pga ideologier och etnicitet.
För vilka skulle hoppa i taket av vrede om ett alevitiskt vänsteralternativ kom till stånd?
Svar: En hel del aleviter.
Intressant utläggning. Faktum är ju att en kraftig förändring av den turkiska staten och dess grundläggande logik måste ske för att Turkiet ska kunna utvecklas i rätt riktning. Det är ju mitt och den riktiga vänsterns argument. Ne sag, ne sag, ama sol, så att säga.
Alla som är vänster i Turkiet är inte kemalister. Varje inlägg handlar inte om kemalism, min vän och du kan inte köra med retoriska insinueringar i alla lägen, för faktum kvarstår; jag är inte kemalist. Jag är progressiv, vettu.