Högerextremister hånar Dink – via den dödes tidning

Dagens vidrigaste nyhet är den om vad ett gäng högerextrema hackers gjort i Turkiet. De har kapat tidningen Agos’ hemsida. Att hacka är i sig inte ett moraliskt lågvattenmärke, men ni som känner till Hrant Dinks öde förstår nog vad jag menar. Agos är nämligen tidningen där Dink var verksam till den dag han blev mördad 19 januari 2007.

Vad som är än mer magstarkt är att hackarna har lagt in en bild på Ogün Samast, den yngling som är huvudmisstänkt för mordet på Dink. Smaklöst är ordet, men allt hat som Hrant Dink tycks framkalla har sin förklaring. Genom att vara en fri röst i kampen mot både armenisk och turkisk nationalism stod han för en modig journalistik som ifrågasatte att man slätade över historien och att man inte lät demokratin utvecklas i Turkiet. Det gör Hrant till en hjälte, medan de högerextrema datanördarna framstår som dagens stolpskott.

7 reaktioner på ”Högerextremister hånar Dink – via den dödes tidning

  1. Ping: ”Game over” « Gurgîn

  2. Ekim:

    Bra inlägg! Det är personer som Hrant Dink som nationalister på båda sidor föraktar. Anledningen är precis som du skriver att dom förespråkar försoning.

  3. Ekim:

    Dåligt Ekim! Vad är du rädd för? Att vår Farfar Ataturk ska hoppa upp ur graven och jaga dig om du skriver din mening? DU springer runt på armenier-folkmord konferenser, men kan inte ta ställning till huruvida mass-slakten i Dersim var ett folkmord eller inte? Vad är det frågan om ?

    Du får tycka att det som hände under 1915- var ett folkmord. Jag anser inte att det var det. Enligt min mening var det istället fråga om en illa organiserade folkförflyttnigar genomförda i nationalstatens och nationalismens namn. Att en rad kurdisk klaner tog tillfället i akt och mördade tusentals oskyldiga armenier och tog deras tillgångar är en annan femma. Men om vi utgår från att ett folkmord är en organiserad kampanj för att utrota så många medlemmar som möjligt ur en religiös eller etnisk grupp så kan man inte direkt påstå att det var ett folkmord. Det är min mening.

    När det gäller Dersim så heter jag Ferhat Cetinkaya och är folkbokförd i en kurdby i Konya vid namnet Altilar och jag anser att Ataturks och kemalisternas masslakt i Dersim 1938 uppfyller ”mina kriterier” för ett folkmord. Här har vi ”planeringsstadiet” (att krossa en stad och döda så många som möjligt av stadens invånare), ett ”genomförandestadie” (70.000 slaktade 1938 motsvarade väl kanske 200.000 idag), och ”aftermath” då man tvingade iväg de överlevande som ett led i utrotandet av stadens kurd-alevitiska prägel.

    Luktar folkmord Ekim! Men trots detta finns det aleviter som du som inte vågar trampa Ataturken på tårna trots att han är död sedan länge. Och du ska kalla dig för kurd? Nej, kompis inled en kampanj och befria dom alevi-kurdiska böneplatserna (cemevi) från Ataturk poträtti framförallt Dersom. Det är en skymf mot offren.

    Och visst är det gött att Ataturken misslyckades med sin kulturrevolution! Dersim lever och där är man både alevi och kurd år 2010. Islam lever kvar i Anatolien och står för demokrati och välfärd idag. Kurden har inte assimilerats och nu kommer Anatolien mosaik fram! Kurden och turken försöker fösonas och under vår livsstid kommer vi se sunniten och aleviten försonas.

    Hortla Ataturk dede hortla canim! Atam aman kalkma bizler artik yatmak istemiyorus.

    Vad säger du Ekim? Var det ett folkmord?

    En apoist från Konya föraktar jag, en apoist från Diyarbekir förstår, men en apoist från Dersim håller jag med. Men lösningen är varken kemalism, gomonism eller apoism, utan DEMOKRATI och LIBERALISM!

    Ge mig osmanska rikets tolerans och en ikinci ny cumhuriyet republik!

    Så slipper vi dansa babylonsk magdans hela tiden!

    Och så håller vi tummarna för att svenska riksdagen inte erkänner något folkmord på armenierna.

    Ha det gött!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s