Senast i helgen diskuterade jag med min pappa om vem som bör ta över det turkiska landslaget. Vi var överens om att det var dags för någon utländsk tränare. Svennis har diskuterats som ett alternativ i turkiska medier. Det blev inget av det. Tack och lov. För nu är demontränaren, supergeniet och skattefuskaren Guus Hiddink klar.

Ni kan holländarens historia vid det här laget; VM-succé med Sydkorea 2002 och Australien 2006, samt en snygg uppvisning med Ryssland i EM 2008. Visst är Hiddink bra, och har lyckats på många platser, men han har även hunnit med att få Ryssland att missa det kommande världsmästerskapet. Så på pappret är Hiddink allt annat än en given succé.

Men allt är mer välkommet än den psykotiske nationalisten Fatih Terim, naturligtvis. Turkiet har med all sannolikhet inte haft en så självupptagen tränare i historien. Resultaten var ofta bra och visst var Terim duktig på att inge hopp och kamplust i sina spelare, men på sikt hade han aldrig kunnat bli en lösning, vilket han själv till slut insåg.

Därför är Hiddink i sammanhanget är ett välkommet tillskott i det turkiska landslaget. Kanske inte för sina fantastiska resultat, utan snarare för ett stort misslyckande som många tycks ha glömt bort. För titta på Hiddinks facit i Fenerbahce mellan 1990/91:

30 matcher, 12 vinster, 8 oavgjorda, 10 förluster, + – 0 i målskillnad och en vinstprocent på 40 %.

Gör man så mot det lag jag ogillar mest i Turkiet är man för alltid en hedervärd tränare.
Hoş geldin Guus!