Varför arresteras 30 fackliga aktivister från KESK, däribland flera ur ledarskapet, tror ni? Att delta vid ett arrangemang för att hedra den gamla revolutionären Mahir Çayan (högertolkning av hans rörelse THKP-C här) och Güler Zere räcker tydligen som brott, trots dessa personers kamp för demokrati, jämlikhet och socialism – värden som Turkiet än idag är i behov av. Till råga på allt är det antiterrorstyrkor som arresterar. Aktivisterna tycks ännu inte vara släppta och KESK har under flera dagar ordnat aktiviteter, med bland annat sittstrejker, för att protestera mot behandlingen.

I det dagliga nyhetsflödet glöms fackförbunden i Turkiet bort. Talar man om bristen på demokrati i landet är det en bra ände att börja i, inte minst efter de senaste dagarnas händelser. För förtrycket mot fackförbunden är systematiskt och de senaste åren har tusentals aktivister och ledare fått smaka på statens repression. Det finns en enklare förklaring – under DISK:s fackliga ledarskap har arbetarrörelsen fått nytt självförtroende och på allvar börjat utmana regeringen. 1 maj-turerna var den senaste stora segern. Så när människor tröttnat på AKP:s nyliberala ekonomiska politik och fler får sympatier för facken, inte minst efter TEKEL-arbetarnas strid, är regeringen illa tvungna att använda sina trubbiga, antidemokratiska verktyg för att trycka ner arbetarrörelsen.