VM är över och allt tyder på att det blev ett både socialt och ekologiskt bakslag.
Människor som byggt upp turneringen har sönderexploaterats och koldioxidavtrycken tycks vara mångfalt större än Fifas uppskattningar. Inget tyder på att detta är hållbart.
Skrev en artikel om detta för nätmagasinet Mänsklig Säkerhet, som finns att läsa här.
VM i Qatar har varit exceptionellt mardrömslikt för arbetare. Frågor om socialhållbarhet och arbetstagares villkor kommer dock att vara fortsatt aktuella även i framtiden. Skriver om detta i en gästkrönika för Fackförbundet ST:s tidning Publikt.
Hur ser situationen för migrantarbetare ut i Qatar? Och vilket är det politiska spelet bakom arrangörskapet?
Det senaste avsnittet av OmVärldens podd handlar om detta. Byggnads ordförande Johan Lindholm, journalisten Martin Schibbye från Blankspot (som ligger bakom Cards of Qatar) och jag själv medverkar.
Den 20 november inleds det omtvistade världsmästerskapet i herrfotboll i Qatar. Politiker har använt sporten för egna syften i alla tider, men aldrig tidigare har mjuk makt genom idrott diskuterats så ivrigt som i dag.
Hur ser diktaturers inflytande inom fotbollen ut och vilka är gränserna för vad sporten kan fylla för politisk funktion? Att auktoritära stater använder fotboll av politiska skäl är redan vardag då klubbar och organ gjort sig beroende av deras pengaflöde. Därför kommer också fler politiserade matcher att spelas efter VM.
Skriver om detta i Utrikespolitiska institutets tidning Utrikesmagasinet.
Att det senaste avsnittet av P3 Dystopia handlar om sportswashing och mjuk makt inom idrottsvärlden säger egentligen allt. Industrin är på många sätt sjuk, och utnyttjas notoriskt av bland andra diktaturer.
Medverkar i avsnittet och pratar pengar, makt och politik tillsammans med bland andra Cecilia Uddén och Olof Lundh här.
Det finns ett par länder vars fotboll är lika känd för sina sportsliga framgångar som för sina läktare. Turkiet är ett. I Fotbollsmorgon diskuterade jag hur läktarkulturen i Turkiet har förändrats det senaste decenniet och vilka politiska ingrepp som har påverkat den.
Programmet är nystartat av ambitiösa Dobb produktion. Och äntligen finns det ett vettigt morgonprogram med fokus på fotboll att ratta in lagom till morgonkaffet.
Nyligen var jag i Göteborg för att spela in ett avsnitt av podden Inside the Box. Det blev ett fint samtal lett av Björn Lindgren där jag bland annat berättade mer om utställningen Ultra, läktarkulturen runt Medelhavet och exempel på när supportrar har varit en central samhällsaktörer i protester. För egen del var det dock mest intressant att lyssna på antikvetaren Adam Norbergs berättelser om politiserade hästkapplöpningar och gladiatorstrider under antiken.
Inside the Box produceras av Göteborgs universitet (Centrum för kritiska kulturarvsstudier) och Världskulturmuseet i Göteborg, i samarbete med Folkuniversitetet.
I veckans avsnitt av podden Sporthuset fick jag chansen att samtala med två kommentatorslegendarer, Lasse Granqvist och Tommy Åström. Samtalet kretsade kring fotbollen som ett politiskt verktyg, sportswashing, idrottens samhälleliga roll i att markera mot Rysslands anfallskrig mot Ukraina och mycket mer.
(Frankie, längst till höger på bilden, deltog tyvärr inte i samtalet men var väldigt fint sällskap.)
Utställningen Ultra på Medelhavsmuseet kompletteras nu med programverksamhet i form av filmvisningar och samtal! Den 28 april samtalar jag med journalisten Ülkü Holago om Gezi-protesterna 2013 i Turkiet, samhällsengagerade supportrar som gör skillnad på gatorna och politik. Det blir också filmvisning på plats. Se programmet nedan.
ISTANBUL UNITED
En film och ett samtal om rivaliserande supportergrupper som rör sig från läktaren ut på gatan för att gå samman i en radikal proteströrelse.
Supportrarna till de tre stora Istanbulklubbarna är kända för sin passionerade och stundtals våldsamma rivalitet. Då demonstrationer mot rivningen av Geziparken under några veckor 2013 utvecklades till en nationell missnöjesyttring mot det styrande partiet AKP, inträffade dock något oväntat. De olika klubbarnas supportrar gick samman och blev del av en bred proteströrelse.
I dokumentärfilmen Istanbul United (2015) av Farid Eslam och Olli Waldhauer ges en unik inblick i en vital subkultur och en omskakande politisk händelse.
I ett efterföljande samtal diskuteras hur det kunde komma sig att fotbollssupportrarna blev en så viktig del av proteströrelsen. Och hur händelserna 2013 har påverkat den turkiska politiken och läktarkulturen sedan dess?
Medverkande:
Ekim Caglar, författare till böckerna Propagandafotboll (2017) och Fotboll i krig och fred (2020). Bevakade Gezi-protesterna 2013
Ülkü Holago, journalist och programledare som bevakade Gezi-protesterna 2013
Moderator: Karl-Johan Cottman, utställningsproducent Världskulturmuseerna
Arrangemanget ingår i en serie intressanta samtal som arrangeras på Medelhavsmuseet i anslutning till utställningen Ultra:
22 april – Historien om italienska ultras
10 maj – Ultras of Egypt
18 maj – Att dokumentera ultrasrörelsen
Med en tydlig nisch är det ofta svårt att variera teman på de samtal som man deltar i. Sedan släppet av Fotboll i krig och fred har vissa ämnen och exempel varit ständigt återkommande i seminarier, poddar och författarsamtal. Allt är i sin ordning eftersom målgrupperna ofta är olika, varför de återkommande temana bara blir en upprepning för avsändaren. Men när det finns angränsande ämnen som bryter mönstret blir det också som att andas ny, frisk luft. Därför var det oerhört kul att prata några minuter om min relation till den argentinske anfallaren Gabriel Batistuta (eller ”min tredje son” som min mamma kallade honom). Podcasten The Streets Will Never Forget och avsnittet Serie A 1990’s finns att lyssna på här.
Ett andra poddsamtal genomfördes tillsammans med Jasmin Nur som har den utmärkta podcasten Halvlek med Jazz. Det blev ett avsnitt om mina böcker, den utställning på Medelhavsmuseet som jag har bidragit med material till och inte minst om vad den moderna fotbollen egentligen är och hur supporterrollen har kommit att förändras i takt med den ökade kommersialiseringen sedan framförallt 1990-talet.
Ekim Çağlar 